Hellotess

Kommer nog vara lite dött här ett tag. Har ingen lust att skriva helt enkelt! Ibland går man in i perioder då man liksom känner för att dokumentera och dela med sig av allt och ibland orkar man inte.

Bara för att jag skrev så kom jag att tänka på en sak som vi pratade om för några kurser sen i skolan. Just fenomenet blogg. Varför man bloggar och sånt. Många ansåg att det var för att man kände tvång att berätta om det som hänt. Orden "bloggar man inte om det så har det aldrig hänt" sades. Det håller jag inte alls med om. Men kanske att vissa bloggoholics känner något slags behov av att fota och berätta om allt? Vissa hävdar också att man måste bevisa något för omgivningen genom att använda sin blogg. Kanske vem som är mest poppis eller vem som är snyggast eller bla bla. Det håller jag inte med om heller. Jag ser ialla fall bloggandet som en slags... ja, dagbok. Man kan väl likna det med olika communitys som helgon, facebook o.s.v. där man får en chans att ta del av varandras tankar, bilder m.m och kan kommentera hos varandra.

Hm ja... alla har väl sin "anledning" till att skriva av sig. Jag tycker att det är toppen. Speciellt när unga gör det (så länge det är inom "rimliga gränser" såklart). Bilderna på sig själva kanske inte är toppen att lägga ut på nätet, men jag tänkte mest på skrivandet. Det är skitviktigt att få uttrycka sig, speciellt när man är ung. Och att sedan få gensvar på det man skriver är ju också bra. Det är alltid (nästan) mer givande att skriva när man vet att det finns mottagare. Du kanske borde fundera lite på varför du själv bloggar?

Ja, nej nu blir det babbligt känner jag. Jag älskar ialla fall att läsa mina vänners bloggar om vad de har för sig o.s.v. För man hinner ju inte alltid höra av sig till varandra. Men vi har ialla fall koll på varandra;) hihi

punkt